whentearsfalls

Jag är rädd för kärlek - för den gör ont.
Mitt hjärta ( eller någon annans) är inte att leka med, jag är ingen docka och mitt hjärta går inte att laga med silvertejp!
Jag har känslor, jag är människa precis som dig.

Och jag är trött på att bli nedsläpad och nertryckt, och sedan förlåta dig för att du ska kunna göra om det igen!
Och hur ska man kunna skita o glömma en person som man trott skulle finnas för dig ?
Hur ska man kunna glömma en person som sagt "jag kommer alltid finnas för dig" ?

Det är inte lätt att glömma, speciellt inte när personen fått dig att gråta, du vill ha tillbaka han som vän igen och du vet samtidigt inte om du kan förlåta han.

jag har drömt flera drömmar om dig, jag har ägnat flera timmars tankar om dig, dagar har gått åt för att prata med dig.

Förvänta inte torra kinder, glada ögon eller ett leénde.